STAREV Debatt

Det finns anledning att noga förbereda valen av förtroendevalda revisorer i Sveriges kommuner, landsting och regioner. Här har kommunrevisionerna en viktig uppgift. Presidierna i Norrköpings kommunrevision och Växjö kommunrevision har utarbetat checklistor för valberedningen inför partiernas nominering av förtroendevalda revisorer 2011-2014. I det följande presenteras den checklista som utarbetats i Norrköping.

1. Oberoendet är lagreglerat

Kommunens revisorer är oberoende och opartiska. Kommunrevisionen bedrivs samlat i en grupp och en gemensam revisionsberättelse. Det innebär svårigheter för granskningsarbetet och arbetet med revisionsberättelsen om en förtroendevald revisor är jävig i något avseende. Revisor får inte väljas för uppdrag i styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. En revisor får inte heller väljas för styrelseuppdrag i kommunalt företag. Enligt en ändring i kommunallagen får en revisor inte sitta i fullmäktige.

Checkfråga 1: Är den som nominerats som förtroendevald revisor valbar eller förekommer någon form av jäv?

2. Revisorerna väljs först

Fullmäktiges val av revisorer sker lämpligen före val av andra ledamöter i styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar för att på bästa sätt hantera och undvika valbarhetshinder och jäv i beslutsprocessen.

Checkfråga 2: Väljs revisorerna först av fullmäktige?

3. Samordnad revision viktig

De lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer som fullmäktige utser till företag och kommunalförbund tas ur kretsen av kommunens förtroendevalda revisorer. För företag som enligt kommunrevisionen bedöms som väsentliga bör två lekmannarevisorer väljas.

Checkfråga 3: Är de som nominerats som lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer tagna ur gruppen av förtroendevalda revisorer?

4. Effektiv revision nödvändig

Enligt gällande revisionsplan uppgår arbetsinsatsen för en förtroendevald revisor/lekmannarevisor till minst 30 arbetsdagar per revisionsår. Utöver inläsning av protokoll och medverkan vid sammanträden ingår även planerings-, gransknings- och prövningsaktiviteter. Den som väljs bör vara medveten om detta och klara närvarokraven.

Checkfråga 4: Är den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor medveten om arbetsinsatsen enligt gällande revisionsplan?

5. Breda erfarenheter behövs

Uppdraget omfattar att granska och främja hela den kommunala verksamheten. Kommunförvaltningen är Norrköpings största organisation vilket kräver förmåga till överblick och förståelse för den kommunala särarten. Den som väljs bör ha egen erfarenhet från offentlig eller privat sektor samt som förtroendevald.

Checkfråga 5: Har den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor breda erfarenheter?

6. Ingen partipolitik i revisionssammanhang

Kommunens revisorer utövar inte partipolitik i sin roll som revisorer. Kommunrevisionen ska stärka tilltron till det demokratiska systemet. Den som väljs bör ha ett intresse för politiska frågor men inte bedriva partipolitik i sin roll som revisor.

Checkfråga 6: Kan den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor bedriva uppdraget utan partipolitiska hänsynstaganden?

För att markera tyngden i checklistan är den undertecknad av Norrköpings kommunrevisionens presidium. En motsvarande modell tillämpas av Växjö kommunrevision.

Ulf Nersing

Stadsrevisor och chef för revisionskontoret

Certifierad kommunal revisor

Vi har i kommunallagen 4 kap. 6 §, sedan år 2006, fått en skärpning av valbarhetsreglerna. Den som är vald till revisor är inte längre valbar som

1) ordförande eller vice ordförande i fullmäktige,
2) ledamot eller ersättare i nämnd eller fullmäktigeberedning eller
3) ledamot eller ersättare i kommunala företags styrelser.

Fr o m den 1 januari 2011 får inte heller revisorsuppdraget förenas med ett uppdrag som ledamot i fullmäktige.

De ovan angivna reglerna är –i varje fall beträffande nämnd- och bolagsuppdragen- välmotiverade och allmänt ägnade att ge revisionen en ökad legitimitet. Vi slipper nu revisorer som är valda ”med undantag för” vissa nämnder, i ”värsta fall” för kommunstyrelse/ landstingsstyrelse.

Det finns emellertid ett politiskt uppdrag, som inte kommit med i de tidigare övervägandena om valbarheten. Det jag avser är här de politiska sekreterarna. Enligt kommunallagen 4 kap. 30 § får kommuner och landsting ”anställa politiska sekreterare att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.” Går man till lagens förarbeten , så kan man tydligt se den ”nära koppling” lagstiftaren eftersträvat mellan den förtroendevalde i styrelser/nämnder och de politiska sekreterarna. Det framgår, att dessa sekreterare t ex kan användas som biträden åt kommunalråd/landstingsråd under beredningen av många viktiga frågor inom hela det kommunala fältet.

 De politiska sekreterarna anställs för samma period som gäller för de valda i fullmäktige. Detta är unikt. Men man är inte –som de ”vanliga” kommunala tjänstemännen- utsedd att objektivt biträda en nämnd i dess helhet. Här är istället uppdraget , att stå till förfogande och ”skriva fram” politiska ärenden  för ett visst parti. Man blir alltså djupt involverad i det kommunalpolitiska arbetet och har en viss lojalitet att slå vakt om – inte ett oberoende. Detta är inget ”fult” – lagstiftaren är ju upphovet till reglerna.

 Som framgår av vad jag tidigare redovisat, så finns det idag inget hinder för en revisor att –med bibehållande av revisorsuppdraget- ta anställning som politisk sekreterare enligt kommunallagens regler. Det är alltså på inte olagligt. Emellertid tror jag, att den som söker upprätthålla dessa två uppdrag samtidigt mycket ofta kommer att hamna i jävssituationer. Plus att diskussionen om revisorns oberoende och självständighet på ett olyckligt sätt åter kan aktualiseras. Jag anser, att det är olyckligt – ja, t o m olämpligt- att åtaga sig ett revisorsuppdrag med vetskap om att man i många centrala granskningar  kommer att ”sitta på läktaren” som ”utjävad” åskådare.

 Med hänsyn till den ställning de politiska sekreterarna fått direkt i kommunallagen som ”nära biträden till de förtroendevalda”, så anser jag, att man kan ifrågasätta om vi inte i kommunallagen borde införa följande nya valbarhetsregel: ” Den som är vald till revisor kan inom den kommunen eller det landstinget inte anställas som politisk sekreterare att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.”  Många skäl talar helt klart för att de vanliga jävsreglerna inte räcker till i ett system med politiska tjänstemän, som har sina arbetsuppgifter direkt kopplade till av revisionen granskade verksamheter.

 Revisionsdelegationen inom SKL lär –enligt uppgift på SKL:s hemsida – ha startat sitt arbete hösten 2009. Det vore intressant få höra hur de ledamöter som fått sina partiers förtroende i utvecklandet av revisionen i vårt land , ser på den av mig aktualiserade frågan ( och –för den delen- även andra aktuella revisionsfrågor som kräver nya lösningar).

Stockholm i februari 2010

 Lars Munters

Förtroendevald revisor i Stockholms stad 

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting har nu inrättat en revisionsdelegation med förtroendevalda revisorer.

Revisionsdelegationen har följande sammansättning:
Leif Sandberg (M) är ordförande – Landstinget Värmland,
Rodika Klinge (M) – Vellinge kommun,
Bo Lennhammar (M) – Landstinget Östergötland,
Gun Drugge (C) – Landstinget Dalarna,
Anneli Bojesson (FP) – Malmö stad,
Wimar Sundeen (KD) – Västra Götalandsrgionen,
Elisabeth Lööf (S) – Västerås stad,
Arne Pettersson (S) – Landstinget Dalarna,
Gunilla Jerlinger (S) – Ekerö kommun och Stockholms läns landsting,
Marianne Ericsson (V) – Landstinget i Jönköpings län och
Monica Brodén (MP) – Norrköpings kommun.

Många av ledamöterna i revisionsdelegationen är välkända för oss inom STAREV!

De förtroendevalda revisorerna i revisionsdelegationen har nominerats av de politiska partierna. En viktig uppgift för revisionsdelegation blir att besluta om skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. Att revisionsfrågorna numera hanteras av en egen revisionsdelegation inom Sveriges Kommuner och Landsting är väsentligt för den kommunala revisionens oberoende. Enligt min mening har revisionsdelegation en viktig uppgift att utveckla, främja och stärka den kommunala revisionen som ett lokaldemokratiskt kontrollinstrument.

Ulf Nersing
Stadsrevisor och chef för Norrköpings kommuns revisionskontor
Certifierad kommunal revisor

En liten debattdikt om den tystnad som tydligen skall råda….

Vad är det som gör revisorer så tysta,
att dom i debatter ej alls höres knysta,
när vår revision, demokratisk och fin
från riksdagens sida får påhopp och flin.

Ni borde väl alla nå´n gång reagera
och fatta att flera bör högt protestera!
Vi få som i enfald har fattat vår penna,
vi trodde att flera sin båge kan spänna.

Men tystnaden råder, debatt må ej föras,
ty god revisionssed, den får inte störas (?),
trots stormötesord om vad som borde göras.

Förtroendevald revision i all ära,
men tyst och debattlös – varthän skall den bära?

LARS  MUNTERS

Förtroendevald revisor
Stockholm
Som tycker att revisorer inte
är för fina för att deltaga i samhällsdebatten.

Efter sju sorger och sjutton bedrövelser har finansdepartementet kommit med sitt ställningstagande beträffande ”Oberoendet i den kommunala revisionen”.  Det är med en viss lättnad jag tar emot beskedet om hur man ser på den kommunala revisionen och framtiden från den riksdagsmajoritet, som startade det senaste ”korståget” emot vårt kommunaldemokratiska arbete.

Ett enda konkret förslag finns egentligen: Du kan inte vara revisor och samtidigt ”sitta” i fullmäktige. Jag kan mycket väl leva med en sådan förändring fr o m nästa mandatperiod. Utan kommentarer bör dock inte en ny regel av detta innehåll få införas i lagen.

I departementets promemoria har man på ett komiskt sätt beskrivit hur olämpligt och ”farligt” det är för en revisor att i partigrupp/fullmäktigegrupp m m ”diskutera partiets politiska linje och strategi” i närvaro av ”många nämndledamöter”(!) . Jag får nu veta, att det kan ”uppstå svårigheter ” för mig som revisor med oberoendet, om jag senare tvingas umgås med nyssnämnda tvivelaktiga personer t o m i fullmäktiges lokaler. Något förbud för en förtroendevald revisor att vara medlem i ett politiskt parti nämns inte, då föreningsfriheten och organisationsfriheten tills vidare skall vara kvar även för oss revisorer! Tack för det! Men gå på politiskt möte? Nej uppenbarligen helst inte! -  Pinsamt, är ordet för departementets syn på en grundlagsrättighet!

Jag talade häromdagen med några mycket unga personer, som blivit tillfrågade om de kunde tänka sig att satsa på politiken i kommunen och ställa upp i fullmäktigevalet nästa år. För min del är det självklart att på alla sätt uppmuntra sådana tankar, i en tid då rekryteringen av yngre till politiska uppdrag är svår för alla partier. Det som är tråkigt är följande: Behovet av en föryngring av den kommunala revisionen motverkas genom den kommande nya valbarhetsregeln.

Jag tycker det är mycket beklagligt, att nya unga krafter i fullmäktige blir ”portade” från revisionsarbetets breda och kompetensgivande område. Är detta verkligen önskvärt och genomtänkt? Vi måste få en åldersspridning inom revisionsområdet, så att bl a många kommande kommunal- och landstingsråd -liksom tidigare- kan få en god bakgrund för framtida insatser.

Utredningens förslag kan medföra en ytterligare förgubbning/förgumning av revisorskretsen, vilket är synd! Låt revisorsuppdraget bli det första förtroendeuppdraget för många flera! Nyckeln dit är ofta ett fullmäktigeuppdrag! Inför istället en jävsregel i fullmäktige vid behandlingen av revisionsberättelsen!

Lars Munters
Förtroendevald revisor, Stockholms Stad

Nu öppnar diskussionsforumet  STAREV Debatt för dig som är sugen på att diskutera frågor som rör den kommunala revisionen i Sverige.

Lite mer om vilkoren för debatten hittar du under rubriken ”Om forumet…” i menyn till höger.

Nya debattartiklar skickas med e-post till info@starev.se

Befintliga artklar kan kommenteras direkt via länk nedan.
(kommentarer visas först efter godkännande)

Vem blir först?